En helg i ett parallellt universum 

Jag har nog ganska många intressen. De flesta innebär någon slags exponering för natur och rörelse, gärna med inslag av lera och svett. Ett av mina intressen avviker dock kraftigt från de övriga då det handlar om paljetter i stora mängder, hårspray, smink, klackar och lösögonfransar. Och sång. Framförallt sång. 

Det handlar om barbershop, den ädla konsten att få 4 röster att låta som 16 genom att sjunga rent. Låter det enkelt? Det är det också. Skitlätt. Här är mitt recept: Vänd diftongerna rätt och synkat, sätt alla vokaler exakt samtidigt som dina 60 körkompisar, ta alla toner uppifrån och forma orden med kindtänderna. Samtidigt som du sjunger ska du dansa synkroniserat i klackar på en smal gradäng med en fiktiv kokosboll i munnen och en osynlig tråd från hjässan upp i himlen. Å så texten, minns texten. Easy peasy. Fixar du och resten av din kör det här så skapas toner som hörs, men som ingen sjunger. De kallas övertoner och är bra skit. När det ringer i luften sjungs det rent som sjutton och då rasslar det till i domarprotokollet. 

Nu i helgen var det NM i barbershop och på Karlstad CCC samlades körer och kvartetter från Nordic Light Region, region 32 i Sweet Adelaines, för att göra upp om medaljerna. Flera av världens bästa körer finns i vår region och det som framfördes på scenen i CCC höll absolut världsklass. Bäst även denna gång var Rönninge show chorus med overkliga 744 (av 800) poäng. Vi skrapade i allafall ihop 569 pinnar med våra ”A nightingale sang i Berkeley square” och ”Steppin’ out with my baby”.

Det är alltid en fullmatad helg, en av de roligaste på året. Vi brukar tillhöra topp 5, men den här gången räknade vi inte med medalj. Vi åkte till Karlstad för att få prova våra nya tävlingslåtar för publik och för att få domarnas utlåtanden. Att komma 8:a i det här sällskapet är bra. Vi är jättenöjda, trots att det resultatmässigt är en bit ifrån vad vi brukar göra. Vi vet vad vi ska jobba på till nästa år och då kommer varenda diftong, vokalattack och danssteg att sitta som en smäck. 

2016 blir Harmony Bells återkomst i medaljstriden. Vi vilar oss i form…och har vansinnigt roligt under tiden. 😃Jag och mina minivänner i vår loge. Min roomie Linda längst till höger är vår ultragrymma koreograf. Hatten på för vår korre-guru.

Stående ovationer

Hade jag haft päls på axlarna hade den stått rakt upp, jag lovar.
Stod rakt upp gjorde även publiken redan innan sista tonen på Bohemian Rhapsody klingat ut på Musikaliskas scen på Nybrokajen.
Det var mäktigt. Riktigt mäktigt.

Styrkan med Bohemian är just balansen mellan urkraften och det svaga, bräckliga, känsliga.
Balansen mellan det tydliga och det återhållsamma, det som inte betonas.
Som livet.

Det är en magnifik känsla att stå mitt i klangen när 60 pers tar i från tårna.
När många röster blir en.
När tonen vibrerar i kroppen.
När allt som existerar just där och då är musik.

Jag är så stolt att få sjunga med detta galna, kompetenta, proffsiga och glada gäng. Harmony Bells #ftw!
Stolt och taggad.
Och just nu trött.

Den här artisten är slut.
Men inte som artist.
Det ena är helt separerat från det andra i det här fallet.

Det här var ett tonartsbyte i #blogg100. Inlägg nr 82 var det också.

Vårkonsert med Harmony Bells och Adolphson & Falk


Videon är lite mörk, ljudet är lite burkigt, aktiviteten i sig lite udda kanske. Och sjukt kul! 2013 kom vi fyra i barbershop- EM i Holland och klippet är därifrån. I år tävlar vi inte, utan går rakt på festen. Harmony Bells kör vårkonsert på Musikaliska den 21 maj och repar nu för fullt tillsammans med gästartisterna Adolphsson & Falk.
Du är varmt välkommen på after work med oss!

Det här var det 26:e inlägget i bloggutmaningen #blogg100.