Uppdaterad verktygslåda

Det är lättare att hitta undervisningsformer där IKT trillar in naturligt om man känner till vilka verktyg som finns att använda. Eller att man iallafall vet var man ska leta. Av den anledningen har jag buntat ihop mina favoriter i en bra-att-ha-samling för lärare här på bloggen. Det har varit lite si och så med uppdateringen av den på sistone om jag ska vara ärlig, men nu har den fått sig en rejäl genomgång och ska vara uppdaterad. 

Du hittar den bakom länken ”verktygslådan” här ovanför, eller om du klickar här: http://sandrawissting.com/verktygsladan

Rock on!

Jag hoppas att det regnar mycket i sommar

Ok, jag överdrev en aning. Jag vill inte egentligen inte det regnar mycket i sommar, men om det är det som krävs för att du sommarlovslediga lärare ska göra verkstad av den kompetensutveckling du deltagit i under vårterminen, så önskar jag mig lite lagom mulet väder och en och annan skur. Så där lagom mycket att du stannar inomhus och börjar fundera över vad du ska sysselsätta dig med.

Jag önskar då att du tar dig tiden till att leka lite med din dator eller platta med de pedagogiska glasögonen på näsan. Att du provar att skapa något för dina elever att inleda höstterminen med. Använd dig av de metoder, tjänster och synsätt du mötte under den där kompetensutvecklingsdagen vi hade tillsammans. Testa något du inte gjort förut.

Det händer tyvärr då och då att jag hör. ”Ja det här var ju bra, men i sommar tänker jag då inte sitta vid datorn. Hoppas du kommer tillbaka i augusti”.
Varför tänker du inte göra det? undrar jag då. Det är ju precis det du kräver av dina elever, att de ska hålla kunskaperna flytande under sommarlovet. Varför gör du inte det själv? Ledigheten är ju så lång, du hinner vara ledig också.

Du ger dina elever sommarläxa.
Vilken läxa ger du dig själv?

Förflyttning

Är i Sigtuna och kör Förändringsledning i Skola med pigga rektorer. Är återigen på hotell Kristina och marinerar oss i fullt skolutvecklingsfokus, glada skratt och väldigt god mat.
20140514-221425.jpg
På väggen ovanför sängen i mitt rum svävar en tärna. Som en symbol för uppåt, framåt och blicken mot horisonten. Förflyttning. Silvertärnan är ju också den fågel som flyttar längst av alla. Gillar symboliken, kommer att sova gott här.
20140514-221330.jpg
Det här var inlägg nr 75 i #blogg100 och jag är trött som en tok. Go’natt.

Kahoot är det nya svarta

Testade kahoot idag för första gången under ett utbildningspass med gymnasielärare och bibliotekarier i Upplands-Bro som jobbade med kollegahandledning. Vi hade riktigt kul!

Kahoot ger möjlighet att skapa quizer, enkäter och diskussioner på ett enkelt sätt. När man skapat en Kahoot startar man den på en skärm, exempelvis från en dator i klassrummet som är uppkopplad mot projektor. Eleverna svarar sedan på de frågor som dyker upp på skärmen från sin egen telefon, dator eller platta. Testa t.ex. den här om platser i världen så fattar du grejen. Se till att ha en extra skärm framför dig och gör dig redo för frågesport.

Om det är motiverande? Kolla in den här killen. 🙂

Tycker att du ska knappa dig in på https://getkahoot.com och skaffa dig ett konto illa kvickt. Utsätt sedan alla i din omgivning för lite kahootande och gör lärandet lite roligare. Det är bra skit det.

Det här var det 33:a inlägget i #blogg100.

Våga vara barnslig!

Det finns massor av anledningar till varför det är utomordentligt bra att vara barnslig, men den främsta är att det gör livet lite roligare helt enkelt. Glömmer man bort att vara barnslig tappar man något viktigt. Tänk vad trist det vore att gå omkring och vara vuxen hela tiden!

Dessutom tror jag att vi skulle vara lite mera allmänbildade hela bunten om vi vågade ställa de där frågorna som man inte bör ställa som vuxen.
(Och jag gillar ju allmänbildning. Så mycket att jag t.o.m. ställde upp i ”Vem vet mest” en gång, men säg det inte till någon. Hur det gick? Det är preskriberat).

Anta att du faktiskt skulle ställa de där frågorna som din inre sexåring går och grubblar på. Säga dem högt. Som den här tweeten jag såg tidigare i höstas från @var_skola:

20131217-000533.jpg
Skulle du inte bli lite klokare då?
Diskussionsämnena med dina vuxna bekanta skulle iaf bli betydligt intressantare.

Varför inte testa med Ann-Marie Körlings favoritfråga:

– Hur väger man en blåval?

Är klänningar viktigare än vetenskap? Om Nobelpris och medier.

Vi har precis passerat Nobeltider och fina utmärkelser har delats ut till de som man anser gjort mänskligheten störst nytta. Vi ger ära och rampljus till människor som vigt sitt liv åt att finna svar på stora frågor och utveckla metoder och modeller som gör att vi andra kan förstå det som är extremt komplext. Det är stort.

Men vad väjer media att lägga fokus på?
Festen. Kläderna. Kungligheter som inte närvarar. Oj, oj, oj.
Nog har du säkert sett en och annan bild och ett och annat klipp där festdeltagarna paraderar i snygga kläningar och avancerade håruppsättningar nedför trappan i Blå hallen, men med handen på hjärtat – kan du säga vilka som tilldelades priserna i medicin, fysik och kemi och för vilka upptäckter de fick utmärkelsen?
Varför har själva innehållet i de naturvetenskapliga Nobelprisen reducerats till en bisak?
Det här irriterar mig.

Varför ska svenska 15-åringar bry sig om att plugga naturvetenskap när media så tydligt signalerar att det är viktigare med dyra designkläder och pengar? Genom att istället signalera att naturvetenskap är viktigt, roligt och galet spännande (vilket det är!) tror jag att vi också kan få ungdomar att vilja fördjupa sig. Men genom att säga att sidenklänningar är det mest intressanta med Nobelprisen reducerar vi stora upptäckter till en bisak och naturvetenskapen blir svår och konstig. Skyll inte på lärarna när PISA sjunker som en sten. De gör allt de kan, men när samhället ger sådana här budskap är det en närmast övermäktig utmaning att stå i ett klassrum och förmedla till eleverna att fysik är en framtida karriär.

Till dig som är lärare:

Spela spel om Nobelpriset
Studera snygga affischer som förklarar priser och pristagare
Priset i fysik på ett lite enklare sätt
Priset i kemi på ett lite enklare sätt
Om Alfred Nobel i SO-rummet
Lärar- och elevmaterial om Nobel på Nobelmuseets sajt
Bara för att nämna något av det som finns på webben.

NO är kul!
Alla nyfikna barn vet det, men våra medier får dem ibland att fokusera på annat.
De måste få fortsätta att veta att NO är kul.

NobelP2

By AlphaZeta (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons

Karin Bojs skriver bra i DN. Hon skrev en krönika om detta idag, den 15 dec.

Bloom’s taxonomi + ITL Research och varför det är viktigt att skapa i skolan

Jag har funderat en del över resultaten från ITL Research på sistone och hittat en tydlig koppling till Bloom’s taxonomi som jag tycker är intressant.

Studera bilden av Bloom’s taxonomi från 1956 en stund. Ambitionen med denna var att visa på abstraktionsnivåerna i lärandet och var man som utbildare bör lägga fokus för att undervisningen ska träna både kognitiva, känslomässiga och interpersonella förmågor hos eleverna. En holistisk syn på människan och lärandet. Låter det bekant? 🙂 Hela trappan ska med, det räcker inte med att memorera fakta och att förstå enkla samband. Enligt Bloom bör vi sikta så högt som möjligt i pyramiden och låta eleverna skapa. Både i betydelsen skapa ny kunskap (här finns även en tydlig koppling till rubriken ”knowledge building” enligt 21CLD) och att skapa egna produktioner av sitt skolarbete.

bloom_taxonomy
Bild lånad från: http://uwf.edu/cutla/assessstudent.cfm

Så till resultaten från ITL Research där man studerade innovativa undervisningsmetoder i ett urval av länder på vårt klot. I studien såg man att de vanligast förekommande inslagen där IKT användes var sådana där eleverna använder datorn/plattan som ett redskap för att söka information och som hjälpmedel vid färdighetsträning m.m. En användning som träffar lågt i Bloom’s taxonomi. Det som nästan inte görs alls är att eleverna får använda sin dator till att faktiskt skapa material. Bilden nedan är kärleksfullt lånad från Microsoft och visar en sammanställning av resultaten.

Skärmavbild 2013-10-16 kl. 08.03.11

Man behöver inte vara raketforskare för att se likheten mellan bilderna.

Bloom's och ITL

Och så här ser det ut när man lägger dem på varandra. Tack till David Slykhuis, Science Education Professor på James Madison University, som kombinerade bilderna och postade på Facebook.

Min slutsats är att vi är på god väg, men har globalt sett en lång väg att vandra. I Sverige händer det dock mycket. Tänker bl.a. på det allt större intresset av att låta elever arbeta med programmering. i skolan Se t.ex. inslaget i Nyhetsmorgon häromdagen där Karin Nygårds och hennes elever medverkade.

Har vi elevernas skapande bakom pannbenet när vi planerar undervisningen så har vi vunnit mycket. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och framförallt det förstnämnda finns det rikligt av i det här fallet.

Ny och gammal forskning pekar åt samma håll: Släpp loss skapakraften!

21st Century Learning Design, #21CLD

Det sägs att framtiden är här och nu. Det kan nog stämma. Eller så var den igår. Vissa tycker t.o.m. att det är ett himla tjat om framtiden. Hursomhelst så arbetar alla som befinner sig i skolan med framtid på ett eller annat sätt. Det som ”produceras” i skolan är ju framtid i dess renaste form, sålunda angår det alla att hela tiden spana framåt för att ta ut riktningen.

I maj var jag på en tvådagarsutbildning hos Microsoft i Danmark. Temat för dagarna var 21st Century Learning Design, (nedan kallad 21CLD) en metod för att designa undervisningen så att eleverna tränar och utvecklar sina 21st Century Skills.

Metoden handlar om att medvetet och forskningsbaserat undervisa för arbetsmarknadens framtida behov. 21CLD ger verktygen för att göra det på riktigt, en handfast metod för att koda av och stötta utformandet av lärares pedagogiska planering med syfte att framtidsorientera undervisningen. Det fluffiga pratet om att designa undervisningen för framtida behov har nu kokat ner till ett verktyg som hjälper lärarna att göra just det. Yay!

21CLD är baserad på resultaten från Inovative Teaching and Learning, ITL Research, en forskning som bedrivits i sju länder och vars syfte var att kartlägga i vilken utsträckning skolorna i respektive land använder innovativa undervisningsmetoder. Läs gärna rapporten här, den är intressant.
Metoden 21CLD är framtagen för att ta nästa steg baserat på denna forskning.

Samhällsutvecklingen sker inte längre nationellt, den är global. Av just den anledningen är global awareness ett genomgående tema.De övriga sex rubrikerna man arbetar med att införliva är:
Collaboration
Knowledge construction
Self regulation
Skilled communication
Use of ICT for learning
Real life problem solving and innovation

I skrivande stund finns inte materialet på svenska, men det finns möjlighet att det översätts och även kopplas till svenska läroplaner. Låt oss tillsammans se till att det blir så.

I veckan hade jag och Eva Pethrus på Microsoft en pilotutbildning med skolledare och pedagoger från Nacka, Sigtuna, Upplands-Väsby och Norrtälje. Så här kul hade vi. 😄

20131004-115514.jpg

Nu är det hög tid att medvetandegöra framtidskompetenserna i lärarkåren. Jag är certifierad utbildare för ATEAs räkning. Vill du veta mera är det bara att höra av dig.

Till dig som är lärare önskar jag också en alldeles finfin Världslärardag.

Trevlig helg!

Det är frågan som är frågan

För det första funderar jag över mängden frågor som ställs i ett klassrum under en dag i skolan. Det är många.
För det andra funderar jag på hur många av dessa som pedagogen formulerar utan ett förväntat svar i bakhuvudet. Det är aningen färre.
För det tredje funderar jag på hur det går med utvecklingen av dessa pedagogiska frågeformuleringar nu när undervisningen i allt högre grad stöds av datorer och plattor. Sådär, visar många undersökningar. (Ex. Skolverket, 2013 och Ateas rektorsundersökning 2012)
Det sistnämnda tänkte jag fundera kring skriftligen en stund här nedan. Häng med om du vill.

8 av 10 lärare och ca var tredje elev i grundskolan har idag tillgång till en egen dator, men de teknikförtätningar som genomförts har på många ställen inte gett det pedagogiska lyft man eftersträvar. Arbetssättet har inte förändrats så mycket som man hoppats. Varför går utvecklingen så långsamt? Jag tror att svaret på den frågan är precis det första man kommer att tänka på: Därför att lärarna inte ges det stöd de behöver i den utsträckning som krävs. Det är en enorm omställning av arbetssätt som förväntas av den enskilda pedagogen. Då räcker det inte med ett par föreläsningar och en och annan studiedag. Pedagogerna behöver regelbunden utbildning och påfyllning av inspiration och tips. Handledning. Arenor för att diskutera med varandra och ta del av goda exempel. Tankebrottning. De behöver nätverka och besöka andra skolor. Konkret stöd med själva handhavandet. Och nej, man blir inte ”klar med it-implementeringen” på ett år. Hur långt är ett snöre? När är internet färdigutvecklat? Den här omställningen är en process som måste tillåtas att pågå länge och man behöver hela tiden hålla frågan på bordet. I den bästa av världar finns också en inre organisation som kan äga och driva utvecklingsfrågan. En processgrupp, ett IKT-stöd eller vad man nu väljer att kalla det.

På många skolor/kommuner drivs utvecklingen av s.k. eldsjälar, personer som tycker att det här är viktigt och som lägger mera tid än vad som förväntas av dem. Sin fritid, helt enkelt. Det är fantastiskt med eldsjälar…tills de byter jobb. Som jag ser det är 1:1 en brasa som ska brinna länge och en sådan stressar man inte. Den tar sin tid att få fyr på. För att lyckas med teknik i skolan krävs ett tydligt pedagogiskt ledarskap, tillgänglig teknik och ett bra innehåll för lärandet. Istället för ”vi tar datorutbildningen efter utbildningen i formativ bedömning”, anordna utbildning i formativ bedömning med digitala verktyg. Kör learning/lesson studies där datorn används i undervisningen för att utveckla metoden. Ha regelbundna Teach meets, Ed camps och andra mötesformer för att kunskapsdela. Bjud in andra skolor. Fika mera!

Men ok, nu svävade jag ut en aning. Hur förändrar vi lektionsdesignen när eleverna har en egen dator eller platta? Låt mig plocka tillbaka frågan till klassrummet där den hör hemma:
Ställ frågor som utmanar eleverna, som kräver ett svar med förståelse. Kontext.
Våga ställa öppna frågor. Våga låta elevernas resultat bli något du inte hade förväntat dig.
Formulera frågor och uppdrag som känns relevanta för eleverna. Frågor som nyttjar nätets styrkor och som gör att eleverna tränar de förmågor som ska eftersträvas i våra läroplaner. (21st century skills, helt enkelt, men mera om 21CLD i ett annat blogginlägg).
Använd en modell för planering och bedömning som alltid inkluderar ett formativt förhållningssätt och ett kommunikativt och publicistiskt arbete med internet. Lärande ÄR och ska få vara roligt och det blir betydligt roligare med en fråga som utmanar och ett uppdrag som är skarpt och nära eleverna.

Down n’ dirty, så här menar jag:

Fråga inte när Karl XII dog. Fråga om varför han befann sig i Norge och be eleverna att göra ett poddradioprogram som förklarar omständigheterna kring hans död. Vara unga reportrar vid Fredriksstens fästning en kylig novemberdag 1718.

Be någon på kommunen skriva ett brev där eleverna uppmanas att undersöka djur- och växtlivet i sjön och sedan skriva en Wikipediaartikel om sitt resultat. Andra får ta del och elevernas arbete blir på riktigt. Dessutom lär de sig hur Wikipedia fungerar. Väggtidningar är urtrist. Eleverna förstår inte syftet och ingen annan än läraren läser och beundrar.

Läs böcker, diskutera och skriv bokrecensioner i bloggform. Bjud in författaren att delta i samtalet. De ställer ofta och gärna upp.

Vem bodde här innan skolan byggdes? Utforska närmiljön med augmented reality eller geocaching. Märk upp intressanta platser med QR-koder eller placera ut egna cacher så att grannarna kan ta del av vad eleverna lärt sig.

Be din rektor att uppmana eleverna att skapa ett eget läromedel. Gör ex. film av multiplikationstabellerna och publicera på en egen Vimeokanal. Elever i andra skolor kan dessutom ta del av den, win win.

Be eleverna att efter labben om elmotorn göra en instruktion i Snapguide som förklarar varför och hur det fungerar som det gör. Förutom att lära sig om elmotorn kan andra kan ta del av kunskapen. De får uttrycka sig och använda hela sig.

Det här var bara ett utkastande av uppslag till saker man skulle kunna göra. De behöver naturligtvis finliras, kopplas till kunskapskrav och centralt innehåll, förmågor, bedömning m.m. Ni vet allt det där. Hade jag elever fortfarande så vet jag massor av saker jag skulle vilja göra tillsammans med dem. Jag var en nyfiken lärare. Jag är fortfarande nyfiken.

Som man säger i Singapore; Teach less, learn more.

Som vi frågar får vi svar. Vi behöver utveckla frågan och vi behöver göra det tillsammans.
För att göra detta behöver pedagogerna utbildning, inspiration och tid till diskussion och reflektion. Nästan i överdoserad kvantitet.

Jag låter Kalle avsluta det här inlägget, lite syrligt men hjärtligt. Tack för att du läste ända hit.

CH940127_JPG
http://bestofcalvinandhobbes.com/2012/05/calvin-mocks-education-system-and-teacher/

Detroit i konkurs

Det låter ju galet. Läskigt. Svårbegripligt. Hur gick det så här?

Det kan jag naturligtvis inte svara på, men det som väcker funderingar är vilka renodlade tillverkningsstäder/länder som står på tur. Jag tror inte att det är en slump att det är just Detroit, som är en stad som länge har levt på sin biltillverkning. Tillverkningsindustrin är inte längre vad den var. De flesta jobb finns idag, och kommer att finnas, inom servicesektorn.

USA jobbtrenderjpg

Bild från Michigan Tech: http://www.sse.mtu.edu/about.html

Det intressanta i kråksången tycker jag ändå är att service/kunskapssektorn sprang förbi tillverkningsindustrin redan i början/mitten av 1900-talet. Nu först ser vi effekterna av skiftet.

Trender USAjpg

Även denna bild från http://www.sse.mtu.edu/about.html

Det här är en global trend. Återigen aktualiseras frågan om att vi måste utbilda för en framtid vi inte känner till. De barn som börjar skolan idag kommer att möta en arbetsmarknad som vi idag inte kan säga ett smack om. Att kunna snickra räcker inte. Du måste kunna använda hammare och spik till att bygga ett hus som ingen tidigare tänkt på. Att använda sina kunskaper och erfarenheter för att, tillsammans med andra, bygga nya kunskaper. Skapa nytt av gammalt och att få 1+1 att bli 3.

Fantasi är viktigare än kunskap, som Einstein sade. Vi måste träna barn och unga i att våga tänka utanför gängse normer, ifrågasätta ”sanningar” och att prova sig fram.

The illiterate of future are not those who can’t read or write but those who cannot learn, unlearn, and re-learn, Alvin Toffler