Har man SETT på maken!

Det närmar sig. På onsdag och torsdag nästa vecka är det SETT för hela slanten i Kista. Tusentals skolmänniskor från hela landet vallfärdar till vår lilla förort för att frottera sig med varandra och vältra sig i skolutveckling med IKT. Det ska bli skojsigt som tusan.

Vi finns med på SETT i montern Digitala klassrummet som hittas på C :07. Läs mera om montern som vi, HP och Microsoft har tillsammans på http://digitalaklassrummet.se 

Förutom att du kan träffa oss och prata skola och IKT så har vi fyra inspirerande dragningar i montern som du inte vill missa:
Natalie Wiklund, lärare Norrtälje kommun
Karin Nygårds, lärare Stockholm stad
Erin Gustavsson, lärare Norrtälje kommun
och
Lars Sundberg, utvecklingsledare IKT och skola & Gunilla Ordell, rektor. Båda från Sigtuna kommun.
Läs mera om dem och vad de ska prata om här >>

Efteråt bjuder vi på AW hemma hos oss! På ATEAs kontor på Kronborgsgränd 1 i Kista öppnar dörrarna till minglet kl. 17.00. Vill man så kan man i samlad tropp gå en IKT-marinerad promenad från mässan till ATEA. Vi bjussar på organiserat nätverkande, matigt tilltugg och svalkande dryck. Samt underhållning av klass. Sara Sangfelt och Mauricio Contreras spelar och sjunger. Sara var med i Idol 2013 och har en pipa som gör mig avis.

Har du missat att anmäla dig? Ingen fara, du har fram till och med måndag på dig. Klicka här >>

Jag ser fram emot detta mycket. Vi ses på plats och under taggarna #ateaskola och #digitalaklassrummet!

Har man SETT, det här var visst det 60:e inlägget i #blogg100.

Acompli

Fait accompli, fullbordat faktum. Namnet är ambitiöst och lovar mycket. Som ”nu är den här, appen ni alla väntat på!”

Fast det jag sett hittills gillas. Testar en ny app som har både mail och kalender, Acompli. Nu slipper jag växla mellan Mail och Week Cal och Spotify får plats på viktiga raden längst ner. 👍
20140426-180620.jpg
Inlägg nr 57 i #blogg100.

Veckans vinnare i #ikttips

Vi kör en tävling på Twitter nu där vi uppmanar lärare att dela med sig av något de gjort där IKT varit ett bärande inslag.  De gör en film av något de gjort med elever och publicerar den. Länken dit postar de sedan på Twitter och taggar med #ateaskola och #ikttips.

Veckans vinnare heter Katarina Eriksson och hon gör ett riktigt spännande storyficationinfluerat projekt med sina elever.

Fick flashbacks. Jag har ju gjort  liknande grejer när jag hade elever. Tänker på Villa Mimmi, Robinson Sthlm och Husbygget i Sketchup. 🙂

Och jag hade visst rätt! Detta kom på Twitter.

Det här var det 46:e inlägget i #blogg100. För att det är viktigt att sprida goda exempel.
20140414-213911.jpg

Kahoot är det nya svarta

Testade kahoot idag för första gången under ett utbildningspass med gymnasielärare och bibliotekarier i Upplands-Bro som jobbade med kollegahandledning. Vi hade riktigt kul!

Kahoot ger möjlighet att skapa quizer, enkäter och diskussioner på ett enkelt sätt. När man skapat en Kahoot startar man den på en skärm, exempelvis från en dator i klassrummet som är uppkopplad mot projektor. Eleverna svarar sedan på de frågor som dyker upp på skärmen från sin egen telefon, dator eller platta. Testa t.ex. den här om platser i världen så fattar du grejen. Se till att ha en extra skärm framför dig och gör dig redo för frågesport.

Om det är motiverande? Kolla in den här killen. 🙂

Tycker att du ska knappa dig in på https://getkahoot.com och skaffa dig ett konto illa kvickt. Utsätt sedan alla i din omgivning för lite kahootande och gör lärandet lite roligare. Det är bra skit det.

Det här var det 33:a inlägget i #blogg100.

My name is Uno. Unos Uno.

Idag kom den då. Presentationen av UnosUno, den forskningsrapport som många väntat på sedan studien sjösattes för cirka fyra år sedan. Elva kommuner som satsat på en till en var med i studien. Min skola, Myrsjöskolan, var en av tre Nackaskolor som deltog. Övriga deltagande kommuner och huvudmän var Botkyrka kommun, Falkenbergs kommun, Helsingborgs kommun, Köpings kommun, Lysekils kommun, Malmö stad, Pysslingen, Sollentuna kommun, Täby kommun, Västerås stad och Sveriges Kommuner och Landsting.

Jag minns när Helena Ekwall (projektsamordnare för UnosUno tillika god vän) och jag, slängde ihop den blogg som skulle användas för kommunikation. Det blev visst det första utkastet som fick leva kvar ‘til the bitter end. 😃

Minns också de intervjuer jag satt i då man började intervjua lärare i Nacka om hur man använde elevdatorerna i sin undervisning. Jag berättade glatt om mina bloggar och mina wikisar men framförallt berättade jag om mina härliga elever som skapade film och använde webben för att lära sig saker varje dag. Jag berättade om hur det glittrade i deras ögon.

Slutsatserna i rapporten känns som ett stort, tjockt streck som understryker det som vi som levt i den här världen vetat hela tiden, men tills nu inte haft svenskt forskningsstöd för. Att det är ledarskap, ledarskap och ledarskap som är viktigt. På alla nivåer. Från kommunledningsnivå och politiker till hur lärarna leder lärandet i klassrummet. Och att det krävs en förändrad syn på lärande för att lyckas. Känslan i ankdammen på SKL idag var att många nickade, log och tänkte: ”Vad var det vi sade?”

Hade man läst sammanfattningen var det inte så mycket nytt som framkom idag. Men nu ska boken läsas där man lagt ut texten mera. Boken heter ”Att förändra skolan med teknik” och är tryckt på papper, men finns tack och lov även som pdf här

20140321-205534.jpg

104 timmar

Inser att det jag skrev om igår var ett ämne som berör. I skrivande stund har det över 700 visningar och det ökar fortfarande.

Lärares lärande är visst känsligt att prata om. ”Jag har inte tid” hörs ofta i korridorerna. Men det ligger inte enbart på lärarna att utveckla sig och sin verksamhet. Rektor har ett viktigt ansvar. Det står inskrivet i våra läroplaner att det är rektors ansvar att tillgodose att personalen har den kompetens som krävs för att utföra sina uppgifter.

”Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sin uppgifter”.
(Lgr 11)

I ett IKT-perspektiv handlar uppgifterna ofta om att förnya det sätt man undervisar på i grunden. Att flippa sin undervisning t.ex. Att använda nya verktyg för elevernas lärande. Att jobba med webbpublicering för att släppa in världen i klassrummet. Det är en hel del som ska göras och det händer inte av sig självt.

För kompetensutveckling avsätts 104 timmar per heltidsanställd och läsår enligt formuleringen nedan ur HÖK 12 (Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.) Avtalet gäller fram till den 31 mars 2016 om inget oförutsätt inträffar.

”Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna. Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande”.
(HÖK 12: Bilaga M)

Med 104 välinvesterade kompetensutecklingstimmar per anställd och år borde man kunna åstadkomma massor av bra saker. Används alla de timmarna? Formuleringen för vad som menas med kompetensutveckling är förvisso luddig, men jag gissar att tiden inte används fullt ut överallt.

Den teknikförtätning som rullar över landets skolor och förskolor kräver eftertanke och planering för långsiktig kompetensutveckling. 104 timmar per anställd och år av fokus på lärande i en ny kontext. Teori, praktik och reflektion.

Kollegahandledning är effektivt som tusan för att sprida kompetens i lärarkollegiet.

Och förändringsledning för rektorer och övriga beslutsfattare. ”Förändringsledning i skolan” är något som Lena, jag och våra kompisar från INDEA kommer att ägna många timmar åt kommande vecka tillsammans med skolledare från olika delar av landet. Gemensamt för dessa skolledare är att de satsar på IKT i sina verksamheter och är måna om att det ska bli bra.

Jag ser mycket fram emot att träffa dem och att marinera oss i de här frågorna. Det ska bli givande.
Nu ska undertecknad skaffa sig några timmars skönhetssömn. Det ska också bli givande.

Avslutar en solig söndag med detta inlägg som är nummer 16 i bloggutmaningen #blogg100

Varför är lärare så tröga?

Jo, rubriken provocerar. Det är meningen.
Jag har alltid sagt att det händer så mycket positivt i svensk skola och att debatten som hävdar motsatsen är snedvriden och orättvis. Det står jag för fortfarande. Lärare jag möter gör massor av nya, spännande saker för att nyttja teknikens möjligheter för sina elevers lärande

Men det finns en stor del av lärarkåren som inte bryr sig om att uppdatera det sätt man undervisar på och det stör mig djupt.

Studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?” (Del 1 och 2) som genomfördes på uppdrag av Utbildningsutskottet, säger bland annat att knappt hälften av de tillfrågade lärarna inte anser att det ingår i deras arbetsuppgifter att lära nytt och ta del av ny forskning.

Ny kunskapHur kan det vara möjligt att de människor som har till uppdrag att få barn och unga att utveckla en lust till lärande, inte tycker att den egna kunskapsutvecklingen är viktig? Något är fundamentalt fel då. Frågar man om detta kommer oftast argumenten om ”jag hinner inte” eller ”jag har inte så många år kvar att jobba, så det är ingen idé”. Det innebär att de barn som har oturen att hamna i händerna på dessa lärare inte får den utbildning de har rätt till.

Även i den studie som Göteborgs universitet publicerade nyligen framkommer liknande resultat. Utdrag ur Svd:s artikel den 12 mars:

”Närmare 20 procent av lärarna ser it i skolan som ett påfund som inkräktar på deras undervisning. En knapp tredjedel bejakar utvecklingen och tar egna initiativ. Resten ligger däremellan.

– I studie efter studie ser vi den här polariseringen. Som det ser ut nu har vi inte någon likvärdig skola, säger Berner Lindström.

– Att använda it i undervisningen är lärarnas skyldighet, det är inte ok att inte vilja, anser Berner Lindström”.

Lindström säger också att andelen skeptiska lärare minskar. Det är ju bra, men att det överhuvudtaget finns de som anser att it är ett ”påfund som inkräktar på undervisningen” är illa. Riktigt illa. De har ju inte tittat ut genom fönstret och tittat på det samhälle de utbildar för på alldeles för länge.

I Sverige är vi bra på att skeppa ut datorer i skolorna, men mindre bra på att göra rätt saker med dem. (Vi måste bland annat låta eleverna skapa digitalt innehåll, jag har skrivit om det i ett annat inlägg). Digitaliseringskommissionen har i uppdrag att följa upp Digital agenda för Sverige, regeringens it-politiska mål. Digitaliseringskommissionens delbetänkande som kom häromdagen föreslår åtgärder för att få skutan på rätt kurs. Bland annat säger man:

”Digitaliseringskommissionen föreslår bland annat skärpta digitala kunskapskrav i läroplanerna, ett digitalt kunskapslyft för både lärare och rektorer, digitala inslag i de nationella proven, bättre uppföljning av it-utvecklingen i skolan, nätbaserade kurser i gymnasieskolan, innovationsprojekt för nyskapande digitala läromedel och undervisningsformer, samt större digitala inslag i lärarutbildningen.

It-pedagogik i skolan är inget som står i motsats mot satsningar på bättre kunskapsresultat. Tvärtom visar många studier att klok användning av it i skolan stimulerar elevernas inlärning, förbättrar resultaten i särskilt språk, matematik och naturvetenskap och ökar lusten och det egna engagemanget i lärandet”.

Det ska bli intressant att se vad av detta som kommer att förverkligas. Jag är förhoppningsfull.

Det här handlade om att lärare måste ta sig i kragen och leva som man lär. Att på riktigt verka i och för en lärande miljö. Jag kommer att fortsätta att stånga mig blå för att svenska lärare ska fatta grejen med it i skolan. Många gör det, men det finns för många lata lärare. Det är inte helt politiskt korrekt att säga så, men de lata lärarna finns på varje skola och det är de jag är irriterad på.
Kom igen nu, hoppa på tåget, det har redan lämnat perrongen!

Det här är inlägg nr 15 i bloggutmaningen #blogg100

Talsyntes till Google Chrome

Chromebooks blir alltmer populärt bland skolor som förser sina elever med datorer. Grejen med Chromebooks är att allt görs i browsern. Det mesta går att göra på nätet numera, om än i avskalat format än så länge.

På Chromebooken kan man alltså inte installera program lokalt och det väcker frågan om talsyntes och andra verktyg som man har använt för elever som behöver stöd för läs- och skrivinlärning. Hur gör man?

Johanna Kristensson (@JoKristensson), logoped i Halmstad, har gjort en film om ett tillägg till Google Chrome som jag tycker funkar bra. Tillägget iSpeech har stöd för svenska och man kan variera läshastighet. Det är inte en lika omfattande talsyntes som exempelvis Claro Read, men den funkar. Och den är gratis.

Testa själv. Vad tycker du?

The artist formerly known as Wallwisher

Padlet. Varför krångla till det?

Jag tycker generellt att enkla tjänster är de bästa. Ju fler funktioner som byggs in, desto mera brukar dess användningsområden smalna av. Padlet är en ”anslagstavla” för text, bild, länkar och filer. Samarbetsvilligt, såklart. Won’t have IT any other way.

Skapa en Padlet och…
…dela till dina elever för att brainstorma kring ett nytt arbetsområde
…dela till dina kollegor för att utvärdera temadagen
…samla bra idéer till personalfesten (för såna har ni väl? 😄)
…använd som underlag/samarbetsyta för din nästa APT, arbetslagsmöte eller ämneskonferens
…använd vid klassråd, elevråd och liknade
…ha som klassens egen sajt för att samla det som aktuellt för tillfället
…informera föräldrar om vad som händer på fritids, i klassen eller förskolan

Ni fattar. En hel radda behov kan tillgodoses.
Att det sedan går att dela till Twitter, Facebook, Pinterest, Google+ m.m. är kul och bra. Möjlighet att bädda in och exportera till ex. Excel och pdf ger ytterligare poäng. En liten brasklapp bara: Som alltid ska man såklart tänka till innan man lägger ut information. Kan detta publiceras publikt eller ska det läggas på annan plats?

En liten film för den som vill:

…och testa gärna att kladda lite på den här. Bara att gå loss.

Jag gillar iaf. Vilka användningsområden ser du?

Rubriken då?
Padlet hette tidigare Wallwisher.
Precis som Prince tidigare hette…Prince?

21st Century Learning Design, #21CLD

Det sägs att framtiden är här och nu. Det kan nog stämma. Eller så var den igår. Vissa tycker t.o.m. att det är ett himla tjat om framtiden. Hursomhelst så arbetar alla som befinner sig i skolan med framtid på ett eller annat sätt. Det som ”produceras” i skolan är ju framtid i dess renaste form, sålunda angår det alla att hela tiden spana framåt för att ta ut riktningen.

I maj var jag på en tvådagarsutbildning hos Microsoft i Danmark. Temat för dagarna var 21st Century Learning Design, (nedan kallad 21CLD) en metod för att designa undervisningen så att eleverna tränar och utvecklar sina 21st Century Skills.

Metoden handlar om att medvetet och forskningsbaserat undervisa för arbetsmarknadens framtida behov. 21CLD ger verktygen för att göra det på riktigt, en handfast metod för att koda av och stötta utformandet av lärares pedagogiska planering med syfte att framtidsorientera undervisningen. Det fluffiga pratet om att designa undervisningen för framtida behov har nu kokat ner till ett verktyg som hjälper lärarna att göra just det. Yay!

21CLD är baserad på resultaten från Inovative Teaching and Learning, ITL Research, en forskning som bedrivits i sju länder och vars syfte var att kartlägga i vilken utsträckning skolorna i respektive land använder innovativa undervisningsmetoder. Läs gärna rapporten här, den är intressant.
Metoden 21CLD är framtagen för att ta nästa steg baserat på denna forskning.

Samhällsutvecklingen sker inte längre nationellt, den är global. Av just den anledningen är global awareness ett genomgående tema.De övriga sex rubrikerna man arbetar med att införliva är:
Collaboration
Knowledge construction
Self regulation
Skilled communication
Use of ICT for learning
Real life problem solving and innovation

I skrivande stund finns inte materialet på svenska, men det finns möjlighet att det översätts och även kopplas till svenska läroplaner. Låt oss tillsammans se till att det blir så.

I veckan hade jag och Eva Pethrus på Microsoft en pilotutbildning med skolledare och pedagoger från Nacka, Sigtuna, Upplands-Väsby och Norrtälje. Så här kul hade vi. 😄

20131004-115514.jpg

Nu är det hög tid att medvetandegöra framtidskompetenserna i lärarkåren. Jag är certifierad utbildare för ATEAs räkning. Vill du veta mera är det bara att höra av dig.

Till dig som är lärare önskar jag också en alldeles finfin Världslärardag.

Trevlig helg!