Hållbar (skol)utveckling

Idag examinerades en grupp entusiastiska kollegahandledare i Nordmaling i Västerbotten och i och med det gick vi i mål med en stor utbildningssatsning som genomförts under året. En satsning som har varit intensiv och utvecklande på många sätt och som haft kikarsiktet inställt många år framåt. Nordmaling vill förnya sitt sätt att leda barn och unga till nya kunskaper och insikter och man vill se en förändring som består.
Kommunen må vara liten, men visionerna är stora.

På ledningsnivå har verksamhetschef och rektorer arbetat med vision, mål och handling i vårt program Förändringsledning i Skola. Lena skrev fint om det förra veckan. Att rektor driver utvecklingen och leder som hen lär är helt avgörande för att lyckas. Både forskning och erfarenhet säger det.

Vi har också utbildat kollegahandledare som ska stötta sina lärarkollegor i arbetet med att inkludera 21st Century Learning Design och att uppdatera undervisningen med hjälp av IKT. Att arbeta medvetet med kollegialt lärande innebär en långsiktighet som jag gillar mycket. Det handlar om hållbar skolutveckling.

Utöver detta har samtlig undervisande personal deltagit i workshops om formativ bedömning, 21CLD, flipped classroom, matematik, och läs- och skrivinlärning. Alla i en digital lärkontext. Dessutom har de fått utbildning i Google Apps for Education, som är den plattform man använder.

När vi avslutade idag fick jag ett varmt tack av Margareta Brännlund, rektor på Kyrkovallens skola. Jag fick en vacker flasköppnare i smide från Baudins konst.
”För att du öppnar dörrar till nya möjligheter”. Jag blev väldigt glad för de orden och jag är väldigt glad att jag fått vara en del av deras resa. En resa i hållbar skolutveckling.
IMG_0477.JPG
Tack kära Nordmalingar. Vi ses igen.

Mind the kompetensglapp

Har idag besökt konferensen Rethinking education och lyssnat på svenska och internationella experter inom utbildning och kompetens. Temat var vilka behov av kompetens som arbetsgivare har nu och framåt. Många spännande saker sades.

Bland annat talades det mycket om detta: Svenskarna har aldrig varit så välutbildade som nu, vi pluggar mera än någonsin. Vi kommer därmed också ut i arbetslivet senare än någonsin. Samtidigt är rekordmånga överutbildade och har fel utbildning för det jobb man faktiskt utför. Matchningen mellan utbildning och arbetsuppgifter skevar, vilket innebär kompetensbrist. Det finns ca 20 000 lediga it-jobb enbart i Stockholmsregionen. Det är värt att upprepa den siffran, 20 000 st. Jobb finns, men arbetskraftens kompetens saknas. Ja, saknas. Definierar vi kompetens som den kunskap/färdighet/erfarenhet som behövs för att lösa en specifik uppgift, så saknar vi faktiskt kompetensen – hur välutbildade vi än är. Företagen vill anställa, men arbetskraften är inte anställningsbar.
Competence, the ability to compete.

20140305-115718.jpg
Foto: Amanda Pethrus, postad på Twitter under #kompetensförtillväxt

Greg Butler sade: ”You don’t get paid for what you know, you get paid for what you can do with what you know
”.

Jag tycker att den meningen säger mycket. Företag anställer inte människor som ”bara” kan, de anställer doers som vet var och till vem de ska vända sig när de står inför en viss uppgift. Människor som vet att använda sin kunskap och sitt nätverk för att få saker att hända är, och kommer att vara, heta på arbetsmarknaden. Konnektivism i realiteten, kunskapen sitter i nätverket.

Det här ger ytterligare bränsle till att undervisa utifrån 21st century learning design. För att det behövs.

Ta del av den samlade dokumentationen från dagen på #kompetensförtillväxt.

Detta var inlägg 5/100 i #blogg100.

Bloom’s taxonomi + ITL Research och varför det är viktigt att skapa i skolan

Jag har funderat en del över resultaten från ITL Research på sistone och hittat en tydlig koppling till Bloom’s taxonomi som jag tycker är intressant.

Studera bilden av Bloom’s taxonomi från 1956 en stund. Ambitionen med denna var att visa på abstraktionsnivåerna i lärandet och var man som utbildare bör lägga fokus för att undervisningen ska träna både kognitiva, känslomässiga och interpersonella förmågor hos eleverna. En holistisk syn på människan och lärandet. Låter det bekant? 🙂 Hela trappan ska med, det räcker inte med att memorera fakta och att förstå enkla samband. Enligt Bloom bör vi sikta så högt som möjligt i pyramiden och låta eleverna skapa. Både i betydelsen skapa ny kunskap (här finns även en tydlig koppling till rubriken ”knowledge building” enligt 21CLD) och att skapa egna produktioner av sitt skolarbete.

bloom_taxonomy
Bild lånad från: http://uwf.edu/cutla/assessstudent.cfm

Så till resultaten från ITL Research där man studerade innovativa undervisningsmetoder i ett urval av länder på vårt klot. I studien såg man att de vanligast förekommande inslagen där IKT användes var sådana där eleverna använder datorn/plattan som ett redskap för att söka information och som hjälpmedel vid färdighetsträning m.m. En användning som träffar lågt i Bloom’s taxonomi. Det som nästan inte görs alls är att eleverna får använda sin dator till att faktiskt skapa material. Bilden nedan är kärleksfullt lånad från Microsoft och visar en sammanställning av resultaten.

Skärmavbild 2013-10-16 kl. 08.03.11

Man behöver inte vara raketforskare för att se likheten mellan bilderna.

Bloom's och ITL

Och så här ser det ut när man lägger dem på varandra. Tack till David Slykhuis, Science Education Professor på James Madison University, som kombinerade bilderna och postade på Facebook.

Min slutsats är att vi är på god väg, men har globalt sett en lång väg att vandra. I Sverige händer det dock mycket. Tänker bl.a. på det allt större intresset av att låta elever arbeta med programmering. i skolan Se t.ex. inslaget i Nyhetsmorgon häromdagen där Karin Nygårds och hennes elever medverkade.

Har vi elevernas skapande bakom pannbenet när vi planerar undervisningen så har vi vunnit mycket. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och framförallt det förstnämnda finns det rikligt av i det här fallet.

Ny och gammal forskning pekar åt samma håll: Släpp loss skapakraften!

21st Century Learning Design, #21CLD

Det sägs att framtiden är här och nu. Det kan nog stämma. Eller så var den igår. Vissa tycker t.o.m. att det är ett himla tjat om framtiden. Hursomhelst så arbetar alla som befinner sig i skolan med framtid på ett eller annat sätt. Det som ”produceras” i skolan är ju framtid i dess renaste form, sålunda angår det alla att hela tiden spana framåt för att ta ut riktningen.

I maj var jag på en tvådagarsutbildning hos Microsoft i Danmark. Temat för dagarna var 21st Century Learning Design, (nedan kallad 21CLD) en metod för att designa undervisningen så att eleverna tränar och utvecklar sina 21st Century Skills.

Metoden handlar om att medvetet och forskningsbaserat undervisa för arbetsmarknadens framtida behov. 21CLD ger verktygen för att göra det på riktigt, en handfast metod för att koda av och stötta utformandet av lärares pedagogiska planering med syfte att framtidsorientera undervisningen. Det fluffiga pratet om att designa undervisningen för framtida behov har nu kokat ner till ett verktyg som hjälper lärarna att göra just det. Yay!

21CLD är baserad på resultaten från Inovative Teaching and Learning, ITL Research, en forskning som bedrivits i sju länder och vars syfte var att kartlägga i vilken utsträckning skolorna i respektive land använder innovativa undervisningsmetoder. Läs gärna rapporten här, den är intressant.
Metoden 21CLD är framtagen för att ta nästa steg baserat på denna forskning.

Samhällsutvecklingen sker inte längre nationellt, den är global. Av just den anledningen är global awareness ett genomgående tema.De övriga sex rubrikerna man arbetar med att införliva är:
Collaboration
Knowledge construction
Self regulation
Skilled communication
Use of ICT for learning
Real life problem solving and innovation

I skrivande stund finns inte materialet på svenska, men det finns möjlighet att det översätts och även kopplas till svenska läroplaner. Låt oss tillsammans se till att det blir så.

I veckan hade jag och Eva Pethrus på Microsoft en pilotutbildning med skolledare och pedagoger från Nacka, Sigtuna, Upplands-Väsby och Norrtälje. Så här kul hade vi. 😄

20131004-115514.jpg

Nu är det hög tid att medvetandegöra framtidskompetenserna i lärarkåren. Jag är certifierad utbildare för ATEAs räkning. Vill du veta mera är det bara att höra av dig.

Till dig som är lärare önskar jag också en alldeles finfin Världslärardag.

Trevlig helg!

Det är frågan som är frågan

För det första funderar jag över mängden frågor som ställs i ett klassrum under en dag i skolan. Det är många.
För det andra funderar jag på hur många av dessa som pedagogen formulerar utan ett förväntat svar i bakhuvudet. Det är aningen färre.
För det tredje funderar jag på hur det går med utvecklingen av dessa pedagogiska frågeformuleringar nu när undervisningen i allt högre grad stöds av datorer och plattor. Sådär, visar många undersökningar. (Ex. Skolverket, 2013 och Ateas rektorsundersökning 2012)
Det sistnämnda tänkte jag fundera kring skriftligen en stund här nedan. Häng med om du vill.

8 av 10 lärare och ca var tredje elev i grundskolan har idag tillgång till en egen dator, men de teknikförtätningar som genomförts har på många ställen inte gett det pedagogiska lyft man eftersträvar. Arbetssättet har inte förändrats så mycket som man hoppats. Varför går utvecklingen så långsamt? Jag tror att svaret på den frågan är precis det första man kommer att tänka på: Därför att lärarna inte ges det stöd de behöver i den utsträckning som krävs. Det är en enorm omställning av arbetssätt som förväntas av den enskilda pedagogen. Då räcker det inte med ett par föreläsningar och en och annan studiedag. Pedagogerna behöver regelbunden utbildning och påfyllning av inspiration och tips. Handledning. Arenor för att diskutera med varandra och ta del av goda exempel. Tankebrottning. De behöver nätverka och besöka andra skolor. Konkret stöd med själva handhavandet. Och nej, man blir inte ”klar med it-implementeringen” på ett år. Hur långt är ett snöre? När är internet färdigutvecklat? Den här omställningen är en process som måste tillåtas att pågå länge och man behöver hela tiden hålla frågan på bordet. I den bästa av världar finns också en inre organisation som kan äga och driva utvecklingsfrågan. En processgrupp, ett IKT-stöd eller vad man nu väljer att kalla det.

På många skolor/kommuner drivs utvecklingen av s.k. eldsjälar, personer som tycker att det här är viktigt och som lägger mera tid än vad som förväntas av dem. Sin fritid, helt enkelt. Det är fantastiskt med eldsjälar…tills de byter jobb. Som jag ser det är 1:1 en brasa som ska brinna länge och en sådan stressar man inte. Den tar sin tid att få fyr på. För att lyckas med teknik i skolan krävs ett tydligt pedagogiskt ledarskap, tillgänglig teknik och ett bra innehåll för lärandet. Istället för ”vi tar datorutbildningen efter utbildningen i formativ bedömning”, anordna utbildning i formativ bedömning med digitala verktyg. Kör learning/lesson studies där datorn används i undervisningen för att utveckla metoden. Ha regelbundna Teach meets, Ed camps och andra mötesformer för att kunskapsdela. Bjud in andra skolor. Fika mera!

Men ok, nu svävade jag ut en aning. Hur förändrar vi lektionsdesignen när eleverna har en egen dator eller platta? Låt mig plocka tillbaka frågan till klassrummet där den hör hemma:
Ställ frågor som utmanar eleverna, som kräver ett svar med förståelse. Kontext.
Våga ställa öppna frågor. Våga låta elevernas resultat bli något du inte hade förväntat dig.
Formulera frågor och uppdrag som känns relevanta för eleverna. Frågor som nyttjar nätets styrkor och som gör att eleverna tränar de förmågor som ska eftersträvas i våra läroplaner. (21st century skills, helt enkelt, men mera om 21CLD i ett annat blogginlägg).
Använd en modell för planering och bedömning som alltid inkluderar ett formativt förhållningssätt och ett kommunikativt och publicistiskt arbete med internet. Lärande ÄR och ska få vara roligt och det blir betydligt roligare med en fråga som utmanar och ett uppdrag som är skarpt och nära eleverna.

Down n’ dirty, så här menar jag:

Fråga inte när Karl XII dog. Fråga om varför han befann sig i Norge och be eleverna att göra ett poddradioprogram som förklarar omständigheterna kring hans död. Vara unga reportrar vid Fredriksstens fästning en kylig novemberdag 1718.

Be någon på kommunen skriva ett brev där eleverna uppmanas att undersöka djur- och växtlivet i sjön och sedan skriva en Wikipediaartikel om sitt resultat. Andra får ta del och elevernas arbete blir på riktigt. Dessutom lär de sig hur Wikipedia fungerar. Väggtidningar är urtrist. Eleverna förstår inte syftet och ingen annan än läraren läser och beundrar.

Läs böcker, diskutera och skriv bokrecensioner i bloggform. Bjud in författaren att delta i samtalet. De ställer ofta och gärna upp.

Vem bodde här innan skolan byggdes? Utforska närmiljön med augmented reality eller geocaching. Märk upp intressanta platser med QR-koder eller placera ut egna cacher så att grannarna kan ta del av vad eleverna lärt sig.

Be din rektor att uppmana eleverna att skapa ett eget läromedel. Gör ex. film av multiplikationstabellerna och publicera på en egen Vimeokanal. Elever i andra skolor kan dessutom ta del av den, win win.

Be eleverna att efter labben om elmotorn göra en instruktion i Snapguide som förklarar varför och hur det fungerar som det gör. Förutom att lära sig om elmotorn kan andra kan ta del av kunskapen. De får uttrycka sig och använda hela sig.

Det här var bara ett utkastande av uppslag till saker man skulle kunna göra. De behöver naturligtvis finliras, kopplas till kunskapskrav och centralt innehåll, förmågor, bedömning m.m. Ni vet allt det där. Hade jag elever fortfarande så vet jag massor av saker jag skulle vilja göra tillsammans med dem. Jag var en nyfiken lärare. Jag är fortfarande nyfiken.

Som man säger i Singapore; Teach less, learn more.

Som vi frågar får vi svar. Vi behöver utveckla frågan och vi behöver göra det tillsammans.
För att göra detta behöver pedagogerna utbildning, inspiration och tid till diskussion och reflektion. Nästan i överdoserad kvantitet.

Jag låter Kalle avsluta det här inlägget, lite syrligt men hjärtligt. Tack för att du läste ända hit.

CH940127_JPG
http://bestofcalvinandhobbes.com/2012/05/calvin-mocks-education-system-and-teacher/