Vi borde ställa högre krav på lärares lärande

Häromdagen föreläste jag om 21st Century Learning Design, en modell som syftar till att utveckla lektionsplaneringen så att undervisningen i högre grad verkar för att eleverna ska utveckla framtidskompetenser. 21CLD har tillkommit för att världen förändras och kräver andra färdigheter av oss som lever i den. Att sätten vi lär och arbetar på förändras innebär också att lärarkårens metoder behöver förändras. Inget konstigt med det.

Direkt efter föreläsningen satte jag mig bakom ratten och körde söderut mot nästa uppdrag. Jag hade några timmar i bilen framför mig och på bilradion rullade P1:s samhällsprogram Kaliber. Det är inte ett program jag vanligtvis lyssnar på, när det gäller radio är jag en ganska slumpmässig lyssnare, men just det här fångade min uppmärksamhet. Ämnet var läkares kompetensutveckling. Eller rättare sagt bristen på denna. Sverige är nämligen ett av mycket få länder i Europa som inte ställer några nationella krav på att specialistläkare hänger med i utvecklingen. Det är Sverige, Malta och Portugal som inte kräver att läkare kompetensutvecklar sig. Hoppla. Det gäller alltså att hamna hos rätt läkare så att man inte blir behandlad av någon som inte läst en forskningsrapport sedan vederbörande tog examen.

Jag stannade kvar i programmet eftersom jag tyckte likheten med lärarnas villkor blev mer och mer intressant ju längre jag lyssnade. Byt ut alla ”läkare” mot ”lärare” i texten ovan så förstår du säkert varför. Vi har inga nationella krav på att lärare kompetensutvecklar sig heller. 104 timmars kompetensutveckling per läsår avsätts för en heltidsanställd. Tiden avsätts, men avkrävs sällan. Det är alltså närmast att betrakta som en rättighet, inte en skyldighet.

Formuleringen nedan är tagen ur HÖK 12 (Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.) Avtalet gäller fram till den 31 mars 2016 om inget oförutsett inträffar.

Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna. Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.
(HÖK 12: Bilaga M)

Det låter ju vackert, men regelverket behöver styras upp. I Lärarnas nyheter 2014-11-21 kan man t.ex. läsa om det som de flesta inom skolan redan vet – dyrbar kompetensutvecklingstid används ofta till att bära möbler, packa upp böcker eller rensa skåp.
Digitaliseringskommissionens rapport SOU 2014:13 finns ytterligare stöd för att nuvarande system inte fungerar: I Sverige hade bara 18 % av lärarna i år 8 ägnat mera än 6 dagar (av de 13 dagar som motsvarar 104 timmar) åt kompetensutveckling. 9% hade inte ägnat någon tid alls.
Aj då. Och notera sällskapet. Återigen är det Sverige och Malta som häckar i bottenskiktet.

Lärares kompetensutveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 
Tillbaka till P1 och Kaliber. Olle Larkö, dekanus på Sahlgrenska Akademin, berättade sedan om CME-poäng, ett system som används i bland annat USA och Tyskland för att säkerställa att läkare håller sig ajour med de senaste rönen inom sitt område. CME står för Continuing Medical Education och innebär att man får en poäng per timme man deltar i en godkänd utbildning eller konferens. Du blir registrerad när du går in, och utcheckad när du går ut. Femtio timmar godkänd kompetensutveckling per år ska man göra. Gör man inte det så riskerar man att bli man av med sitt specialistbevis.

Jag kan inte låta bli att fundera över hur ett sådant system skulle se ut här hemma. Ett CPE, Continuing Pedagogical Education. Då kanske vi skulle slippa se lärare som städar klassrum på värdefull kompetensutvecklingstid. Kanske även den märkliga villfarelsen om att det inte ingår i lärares uppdrag att lära sig nytt skulle försvinna. Om det skrev jag i ett annat inlägg för ganska precis ett år sedan.

Jag önskar att vi ställer högre krav på att både läkare och lärare håller sig uppdaterade. För allas vår skull.

Du kan lyssna på ”Kaliber: Kan man lita på att läkaren kan sitt jobb? Del 2” i efterhand här.
Gör gärna det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s