Som en bro över mörka vatten

Stockholm håller på att vakna och jag sitter i en taxi på väg till Bromma flygplats. Chauffören talar lyriskt om alla ljus som kommit upp i stan under helgen som just gått. ”Det är så vackert i december”, säger han. Det var första advent igår, helgen då de flesta svenskar gör sitt bästa för att låta hemmets fönster sprida lite skimmer i det annars så allomfattande mörkret.

I adventstid förbereder vi oss för en av årets stora högtider, julen. En högtid som hos de flesta familjer innebär traditioner, att göra saker i en viss ordning och på ett visst sätt. Vi vet vad det vi förbereder nu kommer att mynna ut i. En trygghet när allt annat är i förändring. Som en bro över mörka vatten, liksom.

När utvecklingen går snabbare än någonsin och det kommer nya idéer och innovationer varje dag är det lite skönt att vissa saker är som de alltid har varit. Till och med jag som generellt tycker att det är urtrist att göra samma sak två gånger, uppskattar det. Årets adventsljusstake blev t.o.m. en sån där klassiskt bakåtsträvande rackare med flugsvampar i, tänka sig. Inte ett trendigt blockljus så långt ögat når.

Han har rätt, chauffören. Det är vackert i december.
Det är vackert med alla ljus i mörkret och det är vackert med traditioner.

(Iaf när det gäller julen – allt annat går att diskutera 😉)

Det här var det första inlägget i #blogg24 och nu är jag framme på Bromma flygplats.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s