”I wonder what it all meant. Was it just a place where we spent four years of our life, or was it something else?”
Frank Underwood, House of Cards

Frank har haft en (lite för) rolig kväll med kompisar från förr och sitter och filosoferar om vad åren på campus egentligen betydde. Det fick mig att tänka tillbaka på de skolor jag själv gått i, det har ju blivit några stycken genom åren. Smedsby, Zederslund, Platen, Uppsala universitet…

Bilden är från klass 1. Tror jag. Den är i så fall tagen 1983 på skolgården på Smedsby skola i utkanten av Motala. Mittemellan snurrstången där vi gjorde ”dödshoppet” varje rast och skogen där hästhoppningsbanan och kojorna låg. Utanför klassrummet hade vi varsin klädkrok med namn på och på bänklockets undersida satt bilder på Carola. Året efter fanns även bilder på Herrey’s hos några av oss. Aldrig både och, man valde sida. Böckerna var inslagna i det finaste pappret som fanns på Walfrid Nilssons bokhandel. Även den slitna Vad var det jag läste-boken som sju ungar haft innan mig och som var full med kladd, blev fin i det blanka pappret.
Vi hade OÄ och räknade med äpplen i Hej Matematik.
Vi skrev fina a och A i randiga häften. Några @ skrev vi aldrig.

Vi åkte inte till Thailand på semester. Thailand låg så långt borta att man troligen behövde tidsmaskin för att komma dit. Nej, åkte vi överhuvudtaget utomlands funkade Norge eller Danmark bra som exotism. På sportlovet fick vi små häften från Korpen för att fylla i hur vi rörde på oss. Träning ansågs visst viktigt även då, trots att man inte kommit på att kolhydrater var livsfarligt och att det nog är ok att röka inomhus, bara man håller sig vid köksfläkten.

McDonald’s hade ännu inte kommit till storebrorstaden Linköping och det mest digitala vi hade var att spela Donkey Kong.
Ingen av oss har märkeskläder. Det var inte viktigt med Abercrombie då, Kapp Ahl dög bra.
Personernas Facebookbilder idag skiljer sig en del från den look som sportas ovan.

Vi satte båtarna i bäcken
såg dom flyta in i tunneln
Kanske vidare mot Vättern
och kanalen ut till Nordsjön
över vågorna mot Irland
ut på havet och sen blåsa
iväg och aldrig komma tillbaka
mer till bäcken
där det började

Ur Söndermarken, Lars Winnerbäck

Ville nog inget speciellt med det här inlägget. Bara dela med mig av en bild från förr och försöka se det vatten som runnit under broarna sedan slutaren stängdes på fotografens väldigt analoga kamera.

Ser du mig…?